Latinamerikanska danser är en typ av parade balsal- och klubbdanser som sprids över hela Europa under 1800-talet och fick stor popularitet.
Latinamerikanska (antilliska) danser eller helt enkelt latina tog form i en separat typ av balsalsprogram i mitten av 1800-talet. De är skyldiga sin breda distribution till det fria Nordamerika, där kulturer, inklusive dans, av flera raser är bisarrt blandade. Således blev den spanska folkdansen, vars element utfördes av tjurfäktare under tjurfäktningen, känd över hela världen som Paso Doble. Samba fördes till Brasilien, och sedan till Europa, afrikanska slavar, rumba och cha-cha-cha har sitt ursprung i Kuba och Haiti.
Det traditionella balsalsprogrammet som antogs av Ballroom Sports Federation sedan 1930 inkluderar fem danser i Latinamerika. Dessa är jive, samba, rumba, cha-cha-cha och paso doble. Alla utförs parvis, en man och en kvinna, och latinens särdrag, i motsats till europeiska danser, är att under föreställningen både kan koppla bort kontakten och kela mycket nära varandra. Alla latinamerikanska danser är rytmiska och känslomässiga, och vissa av dem är särskilt sensuella.
Som regel, vid tävlingar och festivaler, uppträder latinska dansare i ljusa, tätt passande kläder med många paljetter. För damer är en kort kjol och den mest öppna ryggen tillåten, för en partner - en tätt passande kostym.
Inte bara proffs dansar latinamerikanska danser. Den så kallade "club" Latin har länge blivit en av de mest populära riktningarna för massdans, både i Latinamerika och i USA, Europa och Ryssland. Salsa och bachata, merengue och mambo - dessa danser kräver inte fulländad skicklighet, det är viktigare att öppna sig helt i dem och förvandla rörelser till en meningsfull historia om kärlek och passion. Det är ingen tillfällighet att samma bachata är halvt skämtsamt, halvt allvarligt kallad "sex på golvet."
Under många år har filmen "Dirty Dancing" med Patrick Swayze, som visar den mest populära amatördansen i all sin prakt, varit en kultfilm för alla latinska dansare.
