Etta James är en amerikansk sångerska i stilarna blues, soul, jazz, gospel. Vinnare av två Grammy-priser och en stjärna på Hollywood Walk of Fame.
Barndom och första musikaliska upplevelse
Själva ödet bidrog till att Etta James blev en stjärna. Den framtida sångaren föddes i Los Angeles, en stad där begåvade drömmare från hela världen kommer och strävar efter att erövra den. Jamesetta Hawkins föddes den 25 januari 1938, när hennes mamma bara var fjorton år gammal. Lite är känt om sin fars biografi. Flickan fick sina första sångfärdigheter i en protestantisk kyrka. Körledaren var professor James Hines, en erfaren och begåvad vokalärare. Som tonåring organiserade den unga konstnären en tjejgrupp med sina kamrater. De skrev sina sånger och sjöng populära hits. Kollektivet var efterfrågat och gav många konserter. Vid en av händelserna gillade de producenten Johnny Otis. Musikern lyssnade på gruppen, noterade framgången med sina egna kompositioner och gav huvudsolisten pseudonym Etta.
Början på popularitet
Den första låten, inspelad i regi av Otis tillsammans med Richard Berry, toppade r'n'b-listorna. Fram till 1960 samarbetade sångaren med sin första producent och flyttade sedan till Leonard Chess-märket. Chefen för det nya märket tog upp sin kampanj med stor entusiasm. De berömda låtarna "Äntligen", "Don't Cry baby", "Trust in me", som spelades in med deltagande av en strängorkester, tillhör denna period. Producenten tog hänsyn till sångarens mångsidighet. Andra sidor av hennes röst avslöjades i en gospelsång som heter "Something's get a grip on me". Sju år senare bytte Etta studio igen. I samarbete med producenten Rick Hall spelade Etta in "Tell mama".
Livsvårigheter
I slutet av sjuttiotalet gav den kreativa och vitala uppgången plats för nedgång och depression i tio hela år. Hon fortsatte att arbeta i studion, spela in låtar och ge små konserter, men vågade inte gå på en lång turné och skapade inte odödliga hits.
Kreativ uppgång
1987 bestämde sångerskan igen att ändra miljön, och det gjorde henne bra. På etiketten "Island Records" spelade sångaren in albumet "Seven year itch", som skapades enligt alla soulmusikens kanoner. Lite senare smittades Etta av en kärlek till jazz och spelade in ett coveralbum för Billie Holiday. För sitt arbete fick sångaren Grammy för första gången i sitt liv. På 90-talet spelade Etta in ett album med sånger till julaftons audition. I början av det tjugoförsta århundradet skapade han jazzalbumet "Blue Gardenia". Konstnären förklarade sin attraktion till jazz genom det lilla antalet kvinnor som utför låtar i denna genre. 2003 vann sångerskan ytterligare en Grammy för sin skiva "Let's roll". Trots sin ålder var sångaren energisk i studion, på konserter och i livet. Efter att ha gått igenom livets svårigheter lärde sig Etta behålla en stark optimism i sig själv. Samma år, för att hedra Etta, placerades en stjärna välförtjänt på Hollywood Walk of Fame.
Privatliv
Ettas man heter Artis Mills. De bodde tillsammans i fyrtio år. Familjen hade söner som fick namnen Sametto och Donto.
Slutet av liv
Etta slutade publicera 2010. Ett år senare berättade hon för allmänheten att hon var sjuk med leukemi. Vid 73 år dog sångaren.
